Torrbryt...

Här övas det på "torrbryt" och "bikerface". Tror det finns en lovande framtid som biker här....

Förnedring

Dottern i huset har blivit vid något som kallas "singstar". Det är en form av förtäckt "Kareoke", men här gör spelet någon form av bedömning av din förmåga och bestämmer om du är "lovande" eller "Tondöv". Jag fick det föga hedrande omdömet "Tondöv" vid ett tillfälle. Jag skyller på att jag aldrig tidigare hållt i en mikrofon och sjungit inför en publik.....

Det var ett ganska kul spel och vi var många som skrattade, men man behöver nog en del övning innan man kan komma i närheten av "lovande" eller "mästare" eller vad nu nivåerna kallas. Jag måste nog upp och smygträna när huset är tomt så att jag kan hävda mig bättre nästa gång, jag har mycket svårt för att ta ett nederlag.....revansch kommer vad det lider.....

Reflektion #2: Ullared för män

Jag och en polare bestämde oss för att vi behövde bunkra upp lite gott öl inför sommaren, vi beslutade använda nationaldagen för att åka till tyskland och köpa lite gottigt. Vi trodde vi var smarta som gjorde detta denna dag, Tyskland är ju öppet, men vi är lediga. Halva sverige tänkte som vi!! Vi träffade stockholmare, såg släp från Sandviken och hörde en enorm mängd skåningar runt oss. Det var Ullaredsvarning på köerna, slagsmål om vagnar och svår värme.

Vi stannade hos Calles i Burg, det finns förmodligen ännu billigare öl några mil längre ner men vi var inte inresserade av "Slots" för 44 spänn, det är ju inte ens gott. Vi köpte i princip bara svenskt och dansk öl......varför måste vi förresten åka 50 mil och passera 2 länder för att köpa lite billigare öl? Det kostar en slant att passera gränserna och lite soppa men det blir fortfarande mycket billigare än att handla grejerna här hemma? Varför?

Fenomenet "Bordershop" har blivit lika stort (större?) som "Ullared", fast här är det i princip bara män som besöker shopen :-) Det blir en kul utflykt, man träffar lite folk och får hem lite gott öl och annat dricka man kan gotta sig lite med under sommaren.

Om detta gör att jag lättare står ut med att tillbringa en dag i Ullared? Njääää, tyvärr, det blir inte ett dugg roligare, det är fortfarande bara en massa kläder.....hade det däremot varit öl, verktyg, Bil eller motorcykelprylar......

Skulle jag vara stereotyp? Nu förstår jag inte ;-)

Reflektion #1

Jag älskar prylar, jag erkänner. Dock har jag funderat lite sista tiden på vilken nytta och vilket värde alla prylar ger mig! Inte så att de skall ge mig meningen med livet men jag klarade ju mig faktist utan prylarna tills någon visade mig att de fanns. Då blev de helt plötsligt helt oumbärliga...mysko hur vi fungerar egentligen...hur kan man skapa så många behov...

Ibland far tanken om en lite stuga utan el i skogen där man bara kan "vara"...men det är nog tyvärr för sent för mig, jag är för lat och bortskämd redan, bortom all räddning...finns det en "AP"? "Anonyma Pryltokar" som man kan gå till och få hjälp?

Jag tror att detta hänger ihop lite med "demon#2", hamstergrejen...men jag är inte säker på hur, tror jag måste göra en lite mer djuplodande analys av detta snart...kanske återkommer med det...skall läsa lite Freud och se om jag kan komma upp med en amatörpsykoanalys runt detta ämne ;-)

Fobi#3 - Att flyga...

...eller rättare sagt - att störta! Har flugit en del tidigare, men jag fick lite kalla fötter efter en resa till irland för ett antal år sedan. Resan till Heathrow gick bra, den minns jag knappt så det flöt på bra, tror vi fick en seg macka och så kunde man välja att ta en grogg eller öl eller något, jag avstod drickat!
Väl framme på Heathrow så blev det buss till nästa teminal, snacka om gigantisk flygplats!! På landvetter promenerar man mellan inrikes och utrikesterminal på 3 minuter, här var det 5 minuter med buss!!
Farkosten som vi skulle transporteras med till Irland var grön, väldigt grön, sådär irländsk grön som de där små otäcka leprechauns är....det var inte så att den var lite snitsigt grön, den såg nästan handmålad ut och mitt på stod det "Aer lingus".
10 minuter efter förväntad avgång kom det en liten - lika grön mekaniker - med en lika grön verktygslåda, som gick under planet, slog upp verktygslådan och tittade finurligt upp under framhjulets hydralik.
Uschkipuski, detta bäddar inte gott. Efter ytterligare några minuter kom det en värdinna - gissa klädfärgen - och gav oss var sin biljett i baren och ursäktade förseningen som troligen blev någon timme eller så. Känslan av att släggmekanikern under planet lagade det med ståltråd och tejp försvann inte.....

Väl ombord på planet skakade det iväg, lyfte till slut och när vi flugit i 20 minuter så talade kaptenen om att det var en hydralcylinder till landningsstället som krånglat och att den bytts ut. Jippie! funktionskontroll ? när gör man det, jo det gör man när man lyfter - japp, det fälldes in, och sedan när man skall landa - japp, det fälldes ut......arghhhhh

Efter detta så är jag lite flygrädd, eller rättare sagt störtningsrädd. Jag får väl gå på lite terapi en stund inför nästa flygresa.